Årets största och sorgligaste nyhet kom för några dagar sen, The Ark lägger ner.

Jag försökte skriva ett inlägg om det, men det blev flera sidor långt och inte ens jag orkade läsa allt. Därför ska jag inte försöka förklara vad detta band har betytt för mig, eller hur jag känner nu när jag vet att jag aldrig mer kommer få räkna ner månader, veckor och dagar till nästa album.

Det är väldigt lustigt att ett band kan vara så viktigt och betydelsefullt för någon, så som The Ark har varit för mig under alla dessa år. Jag har ibland svårt att se hur jag hade varit utan dem i tonåren. Idoler ger oss något att identifiera oss med, och någonstans att söka tröst i de tragiska stunderna, som tycks vara så stora när man är 15 år gammal och kämpar för att över huvudtaget orka med sig själv.

Skivorna har jag alltid kvar, även om det nu är säkert att samlingen inte kommer växa mer. Det är synd att de aldrig mer kommer att skapa genigalisk musik med texter som går rakt in i en. En tröst för oss angelheads är att de i alla fall släpper ett samlingsalbum med två nya låtar nästa år. Dessutom avslutar The Ark hela denna resa med an avslutningsturné. Det kommer bli magiskit!

Jag tänkte lägga ut en låt med Ark, men det är så svårt att välja. De har ju gjort fem album och även en hel del fantastiska låtar som inte finns tillgängliga där. Här är i alla fall två stycken låtar som jag kom att tänka på.