Varje dag kommer jag hem och känner mig mer eller mindre död.

När jag började jobba på skolan trodde jag att det kanske skulle bli några timmar i veckan, eftersom jag är timanställd vikarie. Men jag har haft turen att få jobba åtminstone några timmar varje dag. Visst är det otroligt mycket nytt att ta in. Att bara slängas in i ett nytt sammanhang där eleverna förväntar sig att man ska kunna allt, veta allt. De yngre eleverna ser ju mig som en vuxen. Jag tycker själv att jag har långt kvar till dess.

Men nu börjar många av eleverna få förtroende för mig och ser mig som en av lärarna, och inte en vikarie som bara är där i någon vecka. Det är verkligen roligt att se den förändringen.